En läsande skola i Vasa

Mål

Mål för undervisningen

• Varje ämne i grundskolan tar ansvar för elevernas läskunnighet.
• Skolan har starka strukturer för läsfrämjande insatser.
• Eleverna får på ett jämställt sätt tillräckligt stöd genast när behovet uppstår för att utveckla läsfärdigheterna oberoende av till exempel kön, språk eller kulturell gruppering.
• Skolans personal utnyttjar, tillämpar och utvecklar språkmedvetna verksamhetsmodeller i sitt dagliga arbete. Detta innebär till exempel att läraren arbetar på ett språkmedvetet sätt och handleder eleverna i att ta till sig ämnets begrepp samt att läsa, tolka och producera texter.
• I undervisningen används klarspråk i tillräcklig mån för att gagna elever som talar finska eller svenska som andraspråk samt elever som har olika inlärningssvårigheter.
• De läsfrämjande insatserna når alla elever i grundskolan. I synnerhet bör man beakta olika språkgrupper och elever som behöver stöd för läskunnighet till exempel genom att erbjuda personlig handledning och genom att utbilda lärare, handledare och till exempel skolcoacher i språkmedvetna verksamhetsmodeller.

Mål för elevens verksamhet och lärande

• Eleven blir intresserad av litteratur.
• Eleven får positiva läsupplevelser.
• Eleven inspireras att lyssna och läsa litteratur, som är lämpligt och intressant samt att utveckla sitt läsintresse.
• Eleven upprätthåller och utvecklar sin läskunnighet och sitt läsintresse.
• Eleven lär sig att använda biblioteket på ett mångsidigt sätt.
• Eleven bekantar sig med de olika delområdena inom multilitteractitet (t.ex. tolkning av bilder, medieläskunnighet).
• Eleven utvecklar goda strategier för läsförståelse.
• Eleven lär sig att utveckla sin språkliga och kulturella identitet, att uppskatta olika kulturer och språk samt att använda sig av medie- och kulturtjänster.

En språkmedveten lärare

• förstår hur ett andraspråk utvecklas
• värdesätter språklig mångfald
• engagerar
• förstår värdet av identitet och språkets roll i utvecklingen av identitet
• förstår och beaktar språkets olika register och dimensioner i sitt planeringsarbete
• förstår betydelsen av interaktion i lärandet
• erbjuder möjligheter till meningsfull växelverkan
• stöder elevernas känsla av självförmåga

Bedömning av det läsfrämjande arbetet

Långsiktiga mål och strukturer för det läsfrämjande arbetet skapas för varje skola. Målen kan och de läsfrämjande insatserna kan specificeras årligen i enlighet med de behov som har framkommit på skolan. Eleverna kan fylla i en kartläggning av läsvanor och läsintresse i början och i slutet av varje läsår. I årskurserna 1 – 6 kan till exempel klassläraren ansvara för kartläggningen i sin klass. På åk 7–9 avgörs ansvarspersonen skolvis (t. ex. klassföreståndare). Resultaten av kartläggningen gås igenom i skolans lästeam eller på ett personalmöte. Utifrån resultaten av enkäten väljer lästeamet i samarbete med den övriga personalen ut 1–3 mål för det läsfrämjande arbetet för läsåret.

Målen tecknas upp i läsårsplanen. Utvärderingen som görs på våren hjälper skolan att se i vilken mån målen har nåtts.

För att nå målen för det läsfrämjande arbetet är det viktigt att skriva ner de läsfrämjande insatser som skolan väljer för att nå sina mål. Insatserna väljs ut i samarbete mellan lästeamet och skolans övriga personal. Idéer till åtgärder finns tillgängliga i Idébank och årsklocka för läsning samt på Utbildningsstyrelsens En läsande skola -planeringsverktyget.

Elevernas svar från kartläggningen kan också användas mer specifikt som stöd för det läsfrämjande arbetet på årskursnivå. En klasslärare kan till exempel erbjuda sina elever mer precist det stöd de behöver för att utveckla sina läsfärdigheter och sitt läsintresse.

Verksamhet

Det läsfrämjande arbetet är en gemensam fråga

Hela arbetsgemenskapen och alla ämnen tar ansvar för att utveckla skolans verksamhet inom multilitteracitet och språkmedvetenhet samt att inspirera till läsning. Språkmedvetna metoder spelar också en central roll i undervisningen i varje ämne. Användningen av språkmedvetna metoder i undervisningen är till nytta för eleverna oberoende av deras språkliga bakgrund.

Multilitteraciteten bör utvecklas systematiskt redan från början av skolstigen. Inom multilitteraciteten beaktas enligt läroplanen förutom den grundläggande läs- och skrivkunnigheten även tolkning av bilder, kritisk läsning, medielitteracitet och digital litteracitet på ett för åldersnivån anpassat sätt. Stöd för undervisningen av medielitteracitet och digital litteracitet kan hittas på Vasa Stads Digistig inom fostran och grundläggande utbildning.

Verksamhetskultur och lärmiljöer stöder det läsfrämjande arbetet

Forskning har visat att miljön påverkar hur elever uppfattar läsning. För att väcka läslust är det viktigt att skolan har en läsande verksamhetskultur där läsning tillhör alla. Genom samarbete mellan hem och skola lär sig föräldrarna om vikten av läskunnighet och hur föräldrarna kan bidra till det läsfrämjande arbetet.

En läsande kultur är en etablerad del av skolans verksamhet. Genom att synliggöra det läsfrämjande arbetet och involvera hela skolgemenskapen i samarbete med intressentgrupper skapas en läsgemenskap där elever och personal får positiva läsupplevelser. Det läsfrämjande arbetet kan lyftas fram till exempel genom olika kampanjer, såsom läsdagar och -diplom. Även små vardagsrutiner, såsom dagligen eller en gång i veckan återkommande lässtunder, är betydelsefulla. Skolan kan också anordna eller erbjuda eleverna möjlighet att delta i evenemang relaterade till läsning varje läsår.

Skolan betonar att alla typer av läsning är acceptabla. Eleverna läser mångsidigt och läsningen följs upp samt synliggörs till exempel med hjälp av stämplar, läsdiplom eller diagram. Ju mer konkret det läsfrämjande arbetet syns i vardagen, antingen genom läsaktiviteter, affischer eller gemensamma projekt, desto bättre.

Det är viktigt att skolan skapar lärmiljöer som inspirerar och främjar läskunnighet. Skolbiblioteket hålls prydligt med hjälp av gemensamma satsningar, böcker finns tillgängliga i klassrummen och skolan har eventuellt till och med mysiga läshörnor. Skolan kan ha en tidskrift på Teams som eleverna får producera texter till. Genom att engagera eleverna är det möjligt att förstärka elevernas förankring i läsning.

Bekanta dig gärna med kapitlet om en läsande verksamhetskultur och att skapa lärmiljöer som stöder det läsfrämjande arbetet i Utbildningsstyrelsens verktyg En läsande skola.

Språkmedveten verksamhetskultur i skolan​

Språkmedveten undervisning är till nytta för alla elever. Det finns ett särskilt behov av språkmedveten undervisning i undervisningsgrupper som är heterogena i fråga om språk- eller textfärdigheter, det vill säga skillnaderna i elevernas färdigheter är stora. Olika ämnen har sitt eget språk, till exempel gällande terminologi, meningsbyggnad och texttyper. En språkmedveten lärare känner till språket i sitt ämne och förstår dess betydelse i undervisningen samt fäster uppmärksamhet vid sitt eget språkbruk. En språkmedveten lärare undervisar till exempel på ett strukturerat sätt och genom olika kanaler:

• skriftligt
• verbalt
• med hjälp av bilder
• med hjälp av stödtecken
• på olika språk
• upprepning
• spjälka upp instruktioner

Det är viktigt att komma ihåg att alla språk är tillåtna i skolan. Från bedömningsperspektiv är det viktigt att till exempel prov inte mäter elevens språkkunskaper utan hur väl eleven behärskar lärostoffet.

Språkmedveten verksamhet under lektionerna främjas av

• strukturer
• kärnbegrepp och nyckelord
• visualisering och bildstöd
• rutiner
• upprepning, tydliga och spjälkta instruktioner
• modeller
• åskådliggörande (miner, gester, bilder, föremål etcetera)
• inlärningsstrategier

Förutom språkmedveten pedagogik finns det också ett behov av språkstöd i undervisningen av elever som övergår från den förberedande undervisningen till den grundläggande utbildningen. Elevens språkfärdigheter efter ungefär ett år av förberedande undervisning kommer att utvecklas ännu under flera år. Med språkstöd i undervisningen avses språkpedagogiskt stöd som på ett flexibelt sätt riktas till inlärning av skolans undervisningsspråk och ämnesinnehåll, antingen i kompanjonundervisning eller separat undervisning.

Multilitteracitet som en del av det läsfrämjande arbetet 

Undervisningen av multilitteracitet är en del av skolans läsfrämjande arbete. Multilitteraciteten, som omfattar färdigheten att läsa, tolka och producera alla slags texter är en nödvändig färdighet förutom i studierna även i arbetslivet och i att vara delaktig i samhället (Nationella läskunnighetsstrategin 2030). I undervisningen av multilitteracitet bör Kunskapsbeskrivningarna för digital kompetens, som beskriver bland annat medieläskunnighet och som utgör en nationell referensram för digital kompetens, beaktas. 

I arbetet med multilitteracitet inom grundläggande utbildningen i Vasa utnyttjas IKT-läroplanen för grundläggande utbildning, som finns tillgänglig på webbplatsen eForum. 

I undervisningen av multilitteracitet används materialet Medieläskunnighet på webbplatsen eForum. De huvudsakliga delområdena som behandlas ur medieläskunnighetens synvinkel är att tolka och utvärdera media, att producera medieinnehåll och förmåga att agera i mediemiljöer. 

Tillräckliga resurser

Det är viktigt att reservera tillräckligt med resurser till ett läsfrämjande arbete som beaktar även utvecklingen av multilitteracitet. En diskussion om resursernas tillräcklighet och om arbetsfördelningen spelar en central roll. Viktiga resurser med tanke på det läsfrämjande arbetet är till exempel

• Arbetstiden som reserveras för det läsfrämjande arbetet: lärarens arbetstid, den läsansvarigas arbetstid, arbetstid reserverad för samarbete
• Litteratur som lämpar sig för de olika årskurserna samt litteratur för elever som behöver stöd, såsom litteratur på klarspråk, skall finnas tillgängligt på skolan eller på biblioteket i mån av möjlighet. Litteraturen ska vara aktuell och intressant ur barn och ungas synvinkel.
• Litteraturuppgifter som lämpar sig för de olika årskurserna samt litteratur för elever som behöver stöd, såsom litteratur på klarspråk, skall finnas tillgängligt på skolan eller på biblioteket i mån av möjlighet.
• alternativ som stöder multilitteracitet inom skolans klubb- eller eftermiddagsverksamhet (t. ex. ordkonst, dramaklubb, bokklubb)
• Digitala miljöer och enheter (t.ex. ljudbokstjänster, tillgänglighetsfunktioner, datorer, iPads)

Bekanta dig gärna med kapitlet om resurser i Utbildningsstyrelsens En läsande skola -verktyg.

Stödmaterial för att förverkliga det läsfrämjande arbetet finns tillgängligt Idébank och årsklocka för läsning och planen för kulturfostran.

Lästeam

Varje skola har ett lästeam. Till lästeamet hör till exempel rektorn, den biblioteksansvariga, lärarrepresentanter för olika läroämnen, speciallärare samt representanter för elever och föräldraföreningar. Lästeamet bildas i början av läsåret. Till Teamets uppgifter hör att

• plocka ut från läskunnighetsstrategin och skriva upp i läsårsplanen 1–3 centrala mål som skolan jobbar mot under läsåret. Målen kan väljas på grund av enkäten som eleverna fyllt i i början av läsåret.
• skriva upp konkreta åtgärder som bidrar till att skolan når målen för det läsfrämjande arbetet.
• utvärdera åtgärdernas effekter och resursernas tillräcklighet samt modifiera verksamheten utgående från utvärderingens resultat.
• fungera som en länk mellan skolan och En läsande kommun -nätverket.
• fungera som en länk mellan skolan och biblioteket.
• delta i En läsande skola -modellens webinarer och dela med sig av information och kunskap i sin arbetsgemenskap.
• uppmuntra personalen på skolan att delta i läsrelaterade temadagar, -veckor och -evenemang (se Idébank och årsklocka för läsning)
• uppmuntra och vägleda lärarna i genomförandet av Bibliotekstigen och Samarbete mellan skola och bibliotek -modellen.
• bekanta personalen med användningen av En läsande skola -modellen

Systematiskt samarbete med biblioteket

Skolorna samarbetar med biblioteket systematiskt och regelbundet.

Samarbetet styrs av Bibliotekstigen. Lästeamet fungerar som en länk mellan biblioteket och skolan och ansvarar för utvecklingen av samarbetet. De samarbetsformer som finns på Bibliotekstigen genomförs årligen.

Skolans lästeam fungerar som en länk mellan skolan och biblioteket och ansvarar för att utveckla samarbetet med biblioteket. Samarbetet med biblioteket kan skrivas in i läsårsplanen.

Samarbete mellan skola och bibliotek har skapats utgående från Vasa Stads Bibliotekstig som är en del av planen för kulturfostran. Samarbetets mål och innehåll baserar sig på läroplanen för den grundläggande utbildningen. och läroplanen. Den grundläggande utbildningens dokument Samarbete mellan skola och bibliotek fungerar som lärarens verktyg i planeringen av samarbetet och genomförandet av bibliotekssamarbetet. I Samarbete mellan skola och bibliotek finns det samarbetsformer som bidrar till att främja det läsfrämjande arbetet på varje årskurs. De årskursspecifika samarbetsformerna i Samarbete mellan skola och bibliotek genomförs alltid i mån av möjlighet.

Samarbete mellan skola och bibliotek förenar biblioteket och skolan. Dokumentet är ett komplement till Biblioteksstigen, som är en del av planen för kulturfostran. Samarbetets mål och innehåll baserar sig på läroplanen för den grundläggande utbildningen och Nationella läskunnighetsstrategin 2030. 

Ansvaret har delats mellan bibliotekspersonalen och läraren i Samarbete mellan skola och bibliotek. Biblioteket har förbundit sig till att årligen implementera de avsnitt som är markerade med texten Biblioteksstig. Andra punkter på Samarbete mellan skola och bibliotek genomförs alltid i mån av möjlighet. 

Förskola

Guidning på biblioteket (Biblioteksstigen): Barnen bekantar sig med biblioteket och dess tjänster med hjälp av en berättelse. Syftet med aktiviteten är att väcka intresse för läsning. Berättelsen framförs med hjälp av stora bilder. Berättelsen är skriven och illustrerad av proffs. Förskole-elevernas guidning kan ordnas på vilket av bibliotekets filialer som helst. Bibliotekets personal kan alternativt besöka förskolan. Arrangeras av: Biblioteket Reserveras av: Bibliotekspedagog  

Årskurs 1

Mål

• Eleven inspireras att lyssna på och läsa barnlitteratur, välja intressant läsning och att utveckla ett läsintresse. 
• Eleven blir intresserad av barnlitteratur. 
• Eleven får positiva läsupplevelser. 
• Eleven bekantar sig med att använda biblioteket och övar på att hitta lämplig läsning för sig själv. 
• Eleven bekantar sig med olika delområden av multilitteracitet (t.ex. att läsa bilder). 

Innehåll

• Att skaffa ett bibliotekskort: Elevernas kort skaffas i samarabete med föräldrarna. Du kan ansöka om ett bibliotekskort för din grupp. Gruppkortet är i kraft ett år i taget. Kortet och kontaktinformationen för gruppkortet uppdateras alltid i början av läsåret.   Arrangeras av: Lärare och föräldrar 
• Bibliotekshandledning (Biblioteksstigen): Vad händer på bibban? Hur får man ett bibbakort? Hur fungerar låneautomaten? Vi går igenom baskunskaperna i att vara kund på biblioteket och högläser en saga. Paketet är anpassat till skolans geografiska läge så att t.ex. skolor som har långt till någon av stadsbibliotekets enheter besöks av bokbussen och eleverna får bekanta sig med den. Arrangeras av: Biblioteket Reserveras av: Läraren kontaktar bibliotekspedagogen 
• Lulus läspaket: Du kan beställa ett materialpaket till din grupp och plocka upp paketet på den filial till biblioteket som fungerar bäst för dig. Paketet beställs på förhand med hjälp av beställningsblanketten på bibliotekets hemsida.  Leveranstiden för paketet är minst en vecka. Bokpaketet kan användas till exempel som en resurs under ett ämnesövergripande tema. Arrangeras av: Läraren beställer, biblioteket sätter ihop bokpaketet  

Årskurs 2

Mål

• Eleven upprätthåller och utvecklar sina läsfärdigheter och sitt läsintresse. 
• Eleven blir intresserad av barnlitteratur. 
• Eleven kan läsa en bok på en för eleven lämplig nivå samt berätta om boken för andra. 
• Eleven bekantar sig med bibliotekets tjänster och kan använda dem.  

Innehåll

• Lånebesök: Alla grupper är välkomna på lånebesök till biblioteket. Det går bra att besöka biblioteket redan på morgonen före bibliotekets officiella öppettider. Boka tid för besöket på förhand speciellt om du planerar ett besök före öppningstid eller om du önskar att personalen på biblioteket deltar i programmet med din grupp. Du kan också boka in en stående reservation för din grupp. Besöket kan ske regelbundet varje vecka eller mer sällan på huvudbiblioteket eller på skolans närbibliotek. Alternativt kan du besöka biblioteksbussen med din grupp.  Arrangeras av: Läraren  

• Lulus läspaket: Du kan beställa ett materialpaket till din grupp och plocka upp paketet på den filial till biblioteket som fungerar bäst för dig. Paketet beställs på förhand med hjälp av beställningsblanketten på bibliotekets hemsida. Leveranstiden för paketet är minst en vecka. Bokpaketet kan användas till exempel som en resurs under ett ämnesövergripande tema. Arrangeras av: Läraren beställer, biblioteket sätter ihop bokpaketet .

Årskurs 3

Mål

• Eleven utvidgar sin textrepertoar och läser barn- och ungdomslitteratur. 
• Eleven lär sig att använda biblioteket. Eleven uppmuntras till att använda biblioteket på ett aktivt och mångsidigt sätt. 
• Eleven söker intressant läsning och får stöd för sitt läsintresse. 
• Eleven läser inhemsk och utländsk barn- och ungdomslitteratur från nyare verk till klassiker och facklitteratur. 
• Eleven övar att läsa bilder och reflekterar kring frågor som litteratur väcker. 
• En mångkulturell miljö prioriteras: eleverna i klassen bekantar sig med varandras språk och kulturer. 

Innehåll

• Bokprat (Biblioteksstigen):  Arrangeras av: Biblioteket Reserveras av: Läraren kontaktar bibliotekspedagogen, minst två 2 vekor före önskad tidpunkt  Övrigt: Vid bokning, vänligen meddela oss om du har några speciella önskemål gällande bokpratet (S2, lättlästa böcker, lättlästa, andra önskemål).
• Lånebesök. Arrangeras av: Läraren 

Årskurs 4

Mål

• Eleven utvidgar sin textrepertoar och läser barn- och ungdomslitteratur. 
• Eleven söker och läser litteratur som intresserar hen själv och som är på lämplig nivå för hen själv och får stöd för en självständig läshobby. 
• Eleven lär sig att använda biblioteket på ett aktivt och mångsidigt sätt. 
• Till exempel stadsbibliotekets bokprat och bokcirkel används som undervisningsmetod. 
• Eleven övar på färdigheter inom multilitteracitet genom att studera artiklar i olika tidskrifter. 
• Eleven läser inhemsk och utländsk barn- och ungdomslitteratur från nyare verk till klassiker och facklitteratur samt reflekterar kring frågor som litteraturen väcker. 

Innehåll

• Lulus läspaket: Du kan beställa ett materialpaket till din grupp och plocka upp paketet på den filial till biblioteket som fungerar bäst för dig. Paketet beställs på förhand med hjälp av beställningsblanketten på bibliotekets hemsida. Leveranstiden för paketet är minst en vecka.  Bokpaketet kan användas till exempel som en resurs under ett ämnesövergripande tema. Arrangeras av: Läraren beställer, biblioteket sätter ihop bokpaketet.
• Lånebesök. Arrangeras av: Läraren

Årskurs 5

Mål

• Eleven utvidgar sin textrepertoar och läser barn- och ungdomslitteratur. 
• Eleven lär sig att använda biblioteket.  
• Eleven lär sig att utveckla sin språkliga och kulturella identitet, att uppskatta andra kulturer och språk samt att använda sig av medie- och kulturtjänster. 
• Eleven bekantar sig med mediebilder. 
• Eleven producerar en egen nyhets- eller tidskriftsartikel. 

Innehåll

• Undervisning i informationssökning Arrangeras av: Biblioteket Bokningar: Läraren kontaktar bibliotekspedagogen, minst 2 veckor före önskad tid
• Lulus läspaket: Du kan beställa ett materialpaket till din grupp och plocka upp paketet på den filial till biblioteket som fungerar bäst för dig. Paketet beställs på förhand med hjälp av beställningsblanketten på bibliotekets hemsida. Leveranstiden för paketet är minst en vecka. Bokpaketet kan användas till exempel som en resurs under ett ämnesövergripande tema. Arrangeras av: Läraren beställer, biblioteket sätter ihop bokpaketet.
• Lånebesök. Arrangeras av: Läraren  

Årskurs 6

Mål

• Eleven utvidgar sin textrepertoar och läser barn- och ungdomslitteratur samt lär sig att använda biblioteket.  
• Eleven bekantar sig med journalistik med hjälp av tidningar och tidskrifter. 
• Eleven producerar en egen nyhets- eller tidskriftsartikel. 
• Eleven bekantar sig med filmgenrer. Litterära genrer definieras. Eleven uppmuntras till att delta självständigt i kulturhobbyer. 
• Eleven lär sig att utveckla sin språkliga och kulturella identitet, att uppskatta andra kulturer och språk samt att använda sig av medie- och kulturtjänster. 
• Eleven bekantar sig med mediebilder. 
• Eleven producerar en egen nyhets- eller tidskriftsartikel  

Innehåll

• Bokprat: Kan även vara digitalt massbokprat med bokpratare från runt om i Österbotten Arrangeras av: Biblioteket 
• Lånebesök. Arrangeras av: Läraren  

Årskurs 7

Mål

• Utnyttja närmiljön samt stadens kultur- och medieutbud (t.ex. bibliotekstjänster) 
• Uppmuntra eleverna till att utnyttja bibliotekets utbud på ett aktivt och mångsidigt sätt.  
• Strategier för textförståelse samt utvecklingen av läs- och skrivfärdigheter integreras i texter inom alla ämnen. 
• Eleven studerar olika texttyper. Multilitteraciteten och det vidgade textbegreppet tas i beaktande i undervisningen genom att studera verbala och auditiva texter, bilder och numeriska texter samt kinestetiska texter, det vill säga texter baserade på gester och ansiktsuttryck. 
• Eleven får kunskap om skönlitteraturens huvudgenrer och grundläggande begrepp. 
• Skönlitteraturens huvudgenrer och grundläggande begrepp används som ett verktyg för att tolka texter. 
• Texttyper som kombinerar bild och text, till exempel serier, studeras i samarbete med till exempel bildkonst. 
• Eleverna bekantar sig med berättarkonsten ur litteraturens och till exempel filmens synvinkel. 
• Vid läsning av hela verk ligger fokus på ungdomslitteratur. 
• Eleven kan utföra till exempel ett läsdiplom för att synliggöra sitt läsintresse.  
• Eleven hittar läsning som lämpar sig för elevens intressen och kunskapsnivå. 

Innehåll

• Amazing Library Race (Biblioteksstigen): Bekanta dig med huvudbiblioteket och de övriga aktörerna i huset Arrangeras av: Biblioteket  Reserveras av: Läraren kontaktar bibliotekspedagogen, minst 2 veckor före önskad tidspunkt. 
• Lånebesök. Arrangeras av: Läraren  
• Lulus läspaket: Du kan beställa ett materialpaket till din grupp och plocka upp paketet på den filial till biblioteket som fungerar bäst för dig. Paketet beställs på förhand med hjälp av beställningsblanketten på bibliotekets hemsida. Leveranstiden för paketet är minst en vecka. Bokpaketet kan användas till exempel som en resurs under ett ämnesövergripande tema. Arrangeras av: Läraren beställer, biblioteket sätter ihop bokpaketet.

Årskurs 8

Mål

• Utnyttja närmiljön samt stadens kultur- och medieutbud (t.ex. bibliotekstjänster) 
• Uppmuntra eleverna till att utnyttja bibliotekets utbud på ett aktivt och mångsidigt sätt.  
• Litterära texter studeras ur olika genrers synvinkel. 
• Faktatexter studeras på ett sätt som lyfter fram skillnader mellan facktexter och åsikter, målet är att namnge olika typer av texter och att identifiera deras typiska drag och målgrupper. 
• Olika sätt att påverka, språkliga drag, sätt att motivera, retoriska medel samt att referera till någon annans text kan studeras. 
• Tolkningen av skönlitteratur breddas och användningen av narrativa metoder och begrepp i tolkningen fördjupas. 
• Eleven lär sig att välja, använda, tolka och utvärdera olika skönlitterära texter samt fack- och medietexter. 
• Eleven läser dikter och ungdomslitteratur och kan även bekanta sig med vuxenlitteratur och klassiker inom olika genrer. 

Innehåll

• Bokprat (Biblioteksstigen):  Arrangeras av: Biblioteket Reserveras av: Bibliotekspedagogen, minst två 2 vekor före önskad tidpunkt  Övrigt: Vid bokning, vänligen meddela oss ifall du har några speciella önskemål gällande bokpratet (S2, lättlästa böcker, lättlästa, andra önskemål)  
• Lånebesök. Arrangeras av: Läraren  
• Lulus läspaket: Du kan beställa ett materialpaket till din grupp och plocka upp paketet på den filial till biblioteket som fungerar bäst för dig.Paketet beställs på förhand med hjälp av beställningsblanketten på bibliotekets hemsida. Leveranstiden för paketet är minst en vecka.  Bokpaketet kan användas till exempel som en resurs under ett ämnesövergripande tema. Arrangeras av: Läraren beställer, biblioteket sätter ihop bokpaketet.

Årskurs 9

Mål

• Uppmuntra eleverna till att utnyttja bibliotekets utbud på ett aktivt och mångsidigt sätt.  
• Betydelsen av multilitteracitet och textförståelse i fortsatta studier och i arbetslivet betonas. 
• Uppmärksamhet fästs vid olika kulturers inflytande och kulturell mångfald i Finland. 
• Lokal kultur och kulturläroplanen i Vasa utnyttjas på ett mångsidigt sätt som undervisningsmaterial. 
• Eleverna bekantar sig med den allmänna litteraturens och den finländska litteraturens skeden och centrala stilriktningar (särskilt romantiken, realismen, modernismen och den samtida litteraturen). 
• Eleverna kan genomföra ett litteraturprojekt, till exempel en litteraturmapp eller -portfölj, broschyr eller grupparbete. Elevernas delaktighet tas i beaktande i planeringen, utförandet och bedömningen av projektet.  

Innehåll

• Lånebesök. Arrangeras av: Läraren  

Läsandets magi i den svenskspråkiga grundläggande utbildningen

I våra skolor syns det läsfrämjande arbetet på många olika sätt. Nedan följer några exempel på hur skolorna har arbetat med att stärka elevernas läslust, språk och intresse för litteratur.

Borgaregatans skola: Skolan deltog mycket aktivt i Läs Battle, vilket engagerade eleverna i läsning på ett inspirerande och gemensamt sätt.

Gerby skola: I Gerby skola har man arbetat med helheten Läsning leder längre, som omfattar bokprat, bokcirklar, tystläsning, högläsning och läsdagbok. Arbetet ger eleverna många olika ingångar till läsning och stärker både läsvana och läsförståelse.

Haga skola: I Haga skola hålls skolbiblioteket öppet och skolan arbetar varje år med läs- och skrivtema. Exempel på teman har varit Bamse i årskurs 2 och Färgalund i hela skolan. Elevernas texter och konstprojekt har dessutom ställts ut i skolans matsal och bibliotek, vilket synliggör arbetet och lyfter fram elevernas skapande.

Sundom skola: Sundom skola har följt en årsklocka där läsning och skrivning synliggörs genom gemensamma projekt under hela läsåret. Utöver de gemensamma insatserna genomför varje årskurs också egna mindre projekt inom tyngdpunktsområdet, vilket gör att arbetet blir både långsiktigt och levande i skolans vardag.

Vikinga skola: I årskurs 4 har eleverna arbetat med nordiska sagor och författare. Genom berättelserna har eleverna arbetat med värdegrundsfrågor, fantasi och reflektion. Som avslutning ordnades ett uppskattat mysläsmaraton där klassrummet förvandlades till en trivsam läsmiljö med filtar och mjukisdjur.

Nummen koulu nådde sitt mål i sin läsutmaning på en miljon sidor i förtid

Nummen koulu har haft igång en läsutmaning som både elever och skolans vuxna har deltagit i. Målet att läsa sammanlagt en miljon sidor har nåtts i förtid. Läs mera om utmaningen i den här nyheten på Vasa stads webbplats!

Stöd för undervisning av multilitteracitet från Nyhetsveckan och Mediekunskapsveckan

Nyhetsveckan och Mediekunskapsveckan närmar sig! Nyhetsveckan firas från 2 till 6 februari och Mediekunskapsveckan från 9 till 15 februari 2026. Veckorna erbjuder en utmärkt möjlighet att stärka elevernas mediefärdigheter och digitala kunskap. Under veckorna kommer skolor och lärmiljöer att fokusera på aktuella mediefenomen, trygg internetanvändning och kritiskt tänkande. Mediekunskap handlar inte bara om tekniska färdigheter – det handlar också om ansvar, etik och att ta hänsyn till hållbarhet i den digitala världen. Att öva mediefärdigheter är också nära kopplat till skolans läskunnighetsarbete från en multilitterär synvinkel.

Anvisningar, material och information om anmälan finns tillgängliga på webbplatserna för Nyhetsveckan och Mediekunskapsveckan. Du kan också prenumerera på lokala tidningar för Nyhetsveckan. Kontakta då tidningen direkt.

Digital kompetens är ett viktigt delområde i elevernas framtida färdigheter. Mediekunskapsveckan erbjuder färdiga material och idéer som lärare kan använda för att enkelt göra medieutbildning till en del av vardagen och stödja utvecklingen av elevernas multilitterära färdighet.

Språkmedvetna metoder undervisningen -fortbildningseftermiddag för lärare i åk 1 – 6

I oktober samarbetade projektet Läsandets magi och koordinatorn för undervisningen av språk- och kulturgrupper med en FBA-fortbildning om språkmedveten undervisning för lärare i årskurs 1–6 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Vasa.
Under fortbildningseftermiddagen gick vi igenom varför språkmedveten undervisning är värdefull och hur det gynnar alla elever, inte bara elever med annat modersmål än svenska. Språkmedvetenhet är en nyckelfaktor i en inkluderande skolverksamhet. Språkmedvetna metoder stödjer elevernas språkinlärning i olika ämnen och ger därmed bättre förutsättningar för att uppnå undervisningens mål. Språkmedvetenhet kan bidra till att ge elever får uppleva att de lyckas och till att förbättra elevernas uppfattning om sig själva som skolelever.
Utöver den teoretiska delen fick lärarna prova på övningar där de levde sig in i rollen av elever med annat modersmål än undervisningsspråket och utförde uppgifter enligt språkmedvetna metoder. Eftermiddagen omfattade också reflektion kring vad lärarna redan gör i sin egen undervisning och vad de kan prova på härnäst.

LäsBattle för elever i åk 7 – 9 inleddes!

Under hösten 2025 kan högstadieelever i Vasa delta i en utlottning av fina priser genom att läsa verk enligt sitt eget intresse. All slags läsning är tillåten i den här utmaningen, det vill säga verket kan till exempel vara en serietidning, en novell, en tidning, en e-bok eller till och med en ljudbok.
Eleven tjänar lotter till en utlottning av tiotals priser genom att läsa tre verk och att utföra de tillhörande små uppgifterna. Varje gång eleven har läst tre verk och gjort uppgifterna får hen en ny lott. Ju mer eleven läser, desto oftare kan hen delta!
Syftet är att locka högstadieelever till all slags läsning. LäsBattle arrangeras av projektet Läsandets magi för den grundläggande utbildningen i samarbete med Mannerheims Barnskyddsförbunds Vaasan yhdistys (Vasa förening) och Haamu Kustannus. Projektet finansieras av Utbildningsstyrelsen och är en del av programmet för läskunnighet.

Lästeamsmöten stödjer planeringen av det läsfrämjande arbetet

I början av skolåret uppdaterade skolorna inom den grundläggande utbildningen i Vasa målen för det läsfrämjande arbetet samt de läsfrämjande insatserna enligt modellen för Läsande skola i Vasa.
Implementeringen av modellen Läsande skola i Vasa inleddes våren 2025. I början av det nya skolåret var det bra läge att stanna upp och fundera på vad som för närvarande fungerar i modellen och vad som kan behöva utvecklas under skolåret utgående från de erfarenheter vi hade från vårens arbete.
Representanterna för skolornas lästeam och en representant för biblioteket fick också möjlighet att brainstorma och planera skolårets aktiviteter utifrån målen för projektet Läsandets magi. Idéerna kommer att tas i beaktande i utvecklingen av modellen Läsande skola i Vasa, vilket resulterar i en läskunnighetsmodell anpassad efter skolornas behov.